Hörneå bys hemsida www.becken.se
Bruksdamm och Vattentub
Ny information av signaturen "SC"
Ämnet - Bruksdamm och Vattentub - känns ganska urvattnat skulle man kunna säga. Men, dessa företeelser är historiska hörnstenar i ett brukssamhälle, båda idag rivna. Sedan år 2002 flödar vattnet åter fritt i Hörneåns fors, som givit samhället dess namn - Hörnefors.
Hörnefors sulfitfabrik behövde processvatten. Många bruksorter har eller hade en så kallad "vattentub" som försåg fabriken med "sötvatten/färskvatten". Fabrikerna låg ofta vid kusten dit fartyg nådde. Kust betyder bräckt vatten vars salt ger korrosion (rostbildning) i rör och pannor. Mycket möda och pengar lades på att få bra vatten till fabriken.
En parallell till denna artikel ses uppströms Ångermanälven där man löste vattenproblemet med att istället spränga en lång tunnel, den så kallade Ådalstunneln. Älvens nedre delar var översållad av trä och pappersindustrier. Tunnelbygget, 14 km långt och med 10 kvadratmeter i tvärsnitt påbörjades 1961. Tunneln levererade färskvatten till fabriker nedströms Ångermanälven. Tunneln skulle bli ännu längre men sviktande konjunktur och rationaliseringar slog ut mindre industrier och tunnelbygget avstannade i Kramfors. Idag är det bara Väja pappersbruk (Dynäs AB, idag Mondi Dynäs AB) som förses med vatten genom denna tunnel.
Bild 1. Tegelbyggnaden vid dammen på Bruket. Vad fanns i denna byggnad? Signaturen "SC" ger svar.
Hörneforsfabrikens tillgång till processvatten visade sig problematisk vilket denna artikel berättar mer om. Uppe till vänster i marginalen finns ett urval av artiklar och länkar som på ett eller annat sätt handlar om bruksdammen och vattentuben. Har man som läsare nått hit kanske man finner ämnet lite intressant, i annat fall föreslås annan läsning via denna länk.
Bild 2. Den nya dammen i betong vid tidigt 1940-tal. Tegelbyggnaden i bild 1 saknas. Tuben ses i förgrunden. Foto Algot Engström.
Bild 3. Samma damm några år senare, nu med tegelbyggnad till vänster där tuben utmynnar. Foto Algot Engström.
Mo & Domsjö AB byggde dammen på Bruket. Markägare ägde andel i forsen och som kompensation då forsen reglerades levererade Mo & Domsjö gratis eller subventionerad elström till markägarna, även till Redaktionens hushåll. Huruvida denna ström kom från forsen i Hörneån är nu mindre troligt utifrån det som framkommer nedan. I några tidigare artiklar har det spekulerats ifall tegelbyggnaden i bild 1 och bild 3 innehöll en vattenturbin och elgenerator som nyttjade vattenflödet. Men, så var det inte enligt ett mail som inkom till Redaktionen under sommaren 2025. Signaturen "SC" berättar med följande ord:
Hej
Jag har skrivit några gånger genom åren till er eftersom jag är intresserad av bygden och dess historia. Jag bidrog bland annat med historien "Dynamit i Hörnån" från min barndom.
Angående förekomsten av turbin och elgenerator skriver "SC" att;
Det var aldrig en turbin installerad där, det gick inte att använda ån för elkraftsproduktion. Vad som fanns var däremot en elmotordriven pump som skyfflade vatten in i tuben från bruksdammen. Detta fungerade aldrig speciellt väl. Hörnån har ett genomsnittligt lågt flöde utom vid vårflod och kraftiga regn. Dammen kunde inte heller hålla speciellt mycket vatten. Hela konstruktionen var feltänkt. En äldre man som hette Harald Metz, kamrat och kollega till min far, berättade att tuben helt enkelt fylldes med sand som lade sig på botten och begränsade det redan låga och oregelbundna flödet. De hade försökt att öppna delar av tuben för att rensa bort sanden men det var fruktlöst.
Ån blir som bekant väldigt brun av sediment så fort flödet går upp, och man bestämde tidigt, redan på sextiotalet som jag minns det, att byta strategi.
Bild 4. Flygfoto 1975 hämtat från Lantmäteriet. I centrum ses Hörnefors Sulfitfabrik på Hamnskär. Pilen pekar mot det utsnitt som signaturen "SC" valt och där vattenintaget är markerat i bild 5.
Man varken fick eller kunde ta dricksvatten från det kommunala vattennätet. Vad gör man då? Fabriken behövde nämligen färskvatten till processen, och därför byggdes istället ett pumphus som tog bräckt vatten direkt från havet, vid den lilla småbåtshamnen som fanns nedanför de stora cisternerna på västra sidan av Fabriksviken (se bifogad bild från 1975). Den pumpade upp cirka 1,5 kubikmeter per sekund, året runt oavsett väder, och vattnet renades sedan (från salt kan man tänka) innan det användes i processen.
Jag skriver detta för att se till att vad som var allmänt känt förr, fortfarande kan leva vidare. Det förflutna är ett annat land säger man. Både min far och Harald Metz är borta sen länge. Jag är själv gammal nu, och vill att åtminstone några fragment av bygdens industrihistoria lever vidare.
I bilden nedan har jag ringat in pumphuset med rött och markerat den nya tubens dragning med blått.
Bild 5. Flygfoto som signaturen "SC" bifogat. Bilden synes likaledes vara hämtad från Lantmäteriets kartor från 1975. Signaturen "SC" har markerat vattenintaget.
Angående Hörneå Hemsida skriver "SC" att;
Ni är en lokalhistorisk resurs med djup, stil och finess. Allra vänligaste hälsningar. Signatur "SC"
Vi tackar signaturen "SC" för denna information om damm, tub och vatten. Redaktionen tackar även för uppskattande ord angående hemsidan.
Gunnar Engström, 2025-09-07
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se